YOLO hette det väl?

Den här dagen kan vi bara radera och glömma vad gäller mat, den är ändå så jävla åt helvete ändå. Nu sitter jag på tåget på väg mot nya platser och äventyr utan en minsta aning om hur jag ska komma hem då varken buss eller tåg går efter klockan 00.30. Känner mig som 15 år igen. Kör bah!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Skinspiration

Nothing tastes as good as skinny feels.

RSS 2.0