Nu rullar pållen uppåt landet tillsammans med sin nya bästis för att påbörja ett nytt liv med nya äventyr. Tanken att jag imorgon när jag vaknar inte kommer ha någonting att göra, ingen promenad att gå, ingen att ta hand om, skrämmer mig lite. Jag har boat ner mig i sängen, gråtit en skvätt och funderat på vad jag ska göra resten av dagen. Jag orkar inte packa ihop alla sakerna i stallet idag, utan samlar kraft för att göra det imorgon. Jag ska skjutsa lillebror till tåget om ett par timmar och dessutom köpa chips och dipp till mamma som ligger i soffan och storbölar. Jag funderade på att ta en promenad, men vill inte koppla någon musik till sådana här trista minnen. En tråkig händelse på en tråkig dag alltså. Det suger. Jag får försöka trösta mig med att om 3 veckor och 2 dagar så befinner jag mig på ett flygplan, påväg till 40 graders värme, ny skola, nya människor, nya erfarenheter, upplevelser och ett helt år av nytt liv där jag själv kan avgöra vem jag vill vara. Den tanken gör mig genast lite gladare.