Jag bläddrade som vanligt igenom alla äs-bloggar här om dagen och lyckades haka upp mig på en kommentar, en kommentar som påstod att det var bekräftelsesökande att lägga upp en bild på sig själv på sin blogg och i samma inlägg skriva att man känner sig tjock.

 

Jag har aldrig uppfattat mig själv som särskilt bekräftelsesökande. Självklart uppskattar jag och tar emot bekräftelsen när jag väl får den, men jag har aldrig riktigt letat efter den.

 

Självklart är det bekräftelsesökande att lägga upp en egobild med lite tjockisgnäll på det, lika bekräftelsesökande som att publicera en rad och skriva att man inte står ut med sig själv.

 

Jag hade fel. Självklart är jag bekräftelsesökande. Jag letar efter bekräftelse precis här - i min hemliga värld där jag känner mig så hemma.