Kasta bort det som någon annan gör allt för

Farmor och farfar kommer hit över helgen och anländer imorgon bitti. Jag och mamma tog en sväng till mataffären för att handla och på vägen började det diskuteras om vi skulle baka imorgon när farmor är här. Mamma var sugen på kanelbullar och det tycker jag väl lät som ett bra alternativ, trots att jag var sugen på något lite pillrigare och gulligare, som cupcakes. Mamma börjar rabbla alla ingredienser som vi behöver inhandla när jag inflikar att vi redan har ett paket jäst i kylskåpet. "Men den är gammal", säger hon och jag blir sur och frågar hur hon kan veta det. Allt hon inte har köpt samma dag är gammalt, så är det alltid. Så har det varit med grädde hela veckan, till exempel. Nu står vi här med 4 paket grädde och eftersom att inget paket är gammalt än så går det ju inte att slänga något.
 
Väl inne i butiken så går jag runt och kikar i min favvodel - frukt- och grönsaksavdelningen. Till slut plockar jag på mig ett paket jordgubbar, lite ledsen över att de svenska verkade vara slut och där med fick nöja mig med de belgiska, samt en honungsmelon till kampanjvara. När vi väl kommer ut har vi med oss både kaffe och tvättmedel, men ingenting att baka med tills imorgon. "Nej men det köper vi imorgon, så att det är färskt och fräscht", Säger mamma och hoppar nöjt in i bilen medans hon tillägger att vi åtminstone får efterrätt ikväll med jordgubbar, melon och citruskesella. Jag förklar för henne att jag hade tänkt spara åtminstone jordgubbarna tills imorgon och hon ger mig en blick som om jag är pantad. "Jordgubbar är en färskvara, de kommer inte kunna ätas imorgon". Sen när klarar sig inte jordgubbar 24 timmar i kylskåp!?
 
Väl hemma börjas det genast att klagas på middagen, för pappa har visst köpt konserverade ärtor istället för frysta. Jag får nog och slänger ur mig att nej, hon kan då visst aldrig äta något som inte kommer direkt från charkdisken. Ett himlans liv blir det, för jo det kan hon visst, men hon har tydligen "förätit sig" på alla pappas maträtter. Om hon skulle sluta äta sig mätt på annat än salta nötter, naturgodis och chips och dipp så kanske hon skulle börja tycka om ordentlig mat. Om hon skulle stå utan mat i ett par dagar så kanske hon skulle lära sig att uppskatta mat.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Skinspiration

Nothing tastes as good as skinny feels.

RSS 2.0